Allting exakt och återupprepningsbart.

Kristallerna gror, cellerna gror, smultronen gror, physalisen gror, lönnen gror, allting gror. Det är vår i luft och mark. Jag närmar mig slutet på mitt exjobb, slutet på vintern, slutet på mörkret och kylan, slutet på allting ont.

Jag förbereder mina liposomer. Försiktigt väger jag upp lipidextraktet och tillsätter en exakt mängd vätska och väntar tålmodigt medan allting löser sig. Sedan carboxyfluorescein. Lösningen lyser starkt orange. Långsamt löser sig de små partiklarna i rekonstitueringsbufferten - en buffert noggrant tillblandad och pH-justerad. Allting gror med oerhörd precision. Miljontals år ekar mellan cellväggarna.

Proteinlösningen står i -80°C-frysen i väntan på att bli upptinad. Proteinkoncentrationen ska mätas på två mikroliter. Mängder ska mätas upp med noll komma en mikroliters noggranhet. De då sonikerade lipiderna ska blandas med proteinlösning och detergentlösning. Allting ska inkorporeras och bli ett - bli komplett, lysande orange

Tid ska gå med försiktig omrörning. Inkorporeringen kan inte skyndas. Skynda långsamt är mottot. Fast inte för länge. Sedan ska den snurras fortare än någon människa någonsin snurrat. Fyrtiosextusen varv i minuten. Liposomerna kommer en efter en trängas ihop i botten på rören. All vätska ska bort. Försiktigt avtorkad och avdunstad. Ny, noggrann, rekonstitueringsbuffert ska tillsättas. Allting exakt och återupprepningsbart.

Tjälen går ur ögon och blodkärl.
Det är liv i luft och mark.